# Tvingas att delta i projekt?
Author: Magrat

Nu vet jag inte riktigt om det är rätt kategori eller om jag kan få fram allt eftersom jag tycker att det är riktigt jobbigt att prata om mina problem på internet, men:  
  
Jag har för tillfället aktivitetsersättning som jag är beviljad till och med Juni eller Juli 2013 eftersom jag har helt sänkt arbetsförmåga på grund av psykisk ohälsa, närmre bestämt Emotionellt instabil personlighetsstörning och PTSD. Jag blev beviljad aktivitetsersättning i samma stund som jag hade åldern inne vilket var i Juli förra året och har sedan dess inte haft alltför mycket kontakt med försäkringskassan i och med att jag mått som jag gjort och min hantläggare ansett att jag gör bättre i att försöka fokusera på terapin så att jag kan få må bättre och kanske klara av att börja studera så småningom.  
  
Tyvärr har terapin inte fungerat som den ska vilket gjorde att jag fick ett uppehåll från Oktober 2011 tills Mars/April i år under tiden jag väntade på att få en plats på landstingets psykiatriska mottagning. Precis när terapin där lite trevande började komma igång  så kraschade allt på grund av PTSD:n ihop med att det blev sommar och terapeuten hade semester. Alltså har jag inte gjort några framsteg överhuvudtaget och måendet har bara dalat och dalat. I samråd med min hantläggare, terapeut och läkare försökte jag söka en komvuxkurs på distans nu till hösten för att försöka börja plugga upp något ämne eftersom jag inte har någon gymnasiekompetens över huvud taget. Med ett mående som är som det är hade jag dock ingen som helst möjlighet att börja studera och fick strunta i kursen, viket i mina ögon självklar var ännu ett misslyckande jag kunde lägga till på listan över allt jag misslyckats med.  
  
Min hantläggare hade däremot förståelse med tanke på att de hade blivit som det blivit med terapin vilket ingen kunde styra över med take på vårdköer och semestrar och föreslog att jag istället skkulle vänta och sedan söka igen när jag var stabilare och börjat må bättre.

Men i Torsdags damp det ner ett brev i brevlådan från försäkringskassan att jag var uvald att delta i ett nystartat, EU-finansierat projekt som går ut på att få ut människor som varit sjukskrivna eller haft aktivitetsersättning i över 180 dagar ut på arbetsmarknaden eller till studier (Projektet kallas Dirigo och information går att hitta på försäkringskassans hemsida.) och att jag skulle bli kontaktad inom några dagar för att få mer information av någon ansvarig på projektet.

Enorm panik och ångest infinne sig vilket min man lyckas lugna mig med genom att förklara att man inte kan tvingas till att delta i ett EU-projekt och att jag har rätt att neka till medverkan. Men i Fredags kom ett telefonsamtal från en av dessa ansvariga och jag försökte, nära bristningsgränsen, förklara att jag inte är intresserad av projektet och att jag inte vill delta i och med att mina problem är alltför svåra i dagsläget, och att jag hellre håller mig till planen som tagits fram i samråd av min hantläggare, läkare och terapeut.  
  
Mannen i telefonen antog då en väldigt hotfull ton om att jag minsann var tvungen att träffa honom och att om jag vägrade så kunde jag räkna med repressalier och att jag inte hade någon rätt att neka något av försäkringskassans rehabiliteringsprogram. Jag lyckades ändå säga till honom att jag har svårt nog som det är med nya människor och om den enda jag klarar av att träöffa är min hantläggare (vilket är svårt nog).

Jag var helt förstörd efter samtalet, stängde av totalt och min man fick tvinga i mig lugnande medicin när jag tydligen tappade all verklighetsförankring och gjorde allt för att försöka skada mig. När allt började lugna sig och jag satt och grät som jag vet inte vad lyckades min man få tag i min hantläggare som sa att hon skulle se till att få mig struken från projektet direkt, att de flesta hantläggare hade vari emot hur slumpvalet av projektdeltagare gått till och att hon dessutom skulle tala med den här mannen.

Jag är självklart tacksam, men är fortfarande riktigt stressad och förstörd över hela händelsen och nu undrar jag om någon som kanske har mer erfarenhet av Försäkringskassan än mig vet om de över huvud taget har rätt att agera så som den här mannen gjorde?  
Har de rätt att tvinga människor till EU-finansierade projekt, tvinga sig till möten med en annan hantläggares klient och agera allmänt hotfullt genom att tala om repressalier och tala väldigt argt och hotfullt till försäkringstagare?  
  
Jag är fortfarande livrädd och skakar av skräck när jag skriver det här just för att jag bland annat inte klarar av höjda röster, speciellt från män, och är livrädd att de på något sätt kan gå runt min hantläggare och tvinga mig in i det här projektet med den här manne som handledare. Har jag ens några rättigheter till att neka trots att deras projekt istället för att hjäpa enbart försämrar mitt mående något enormt?  
  
Förlåt för den långa texten, jag hoppas att någon orkar läsa och kanske har något svar på mitt problem.

## Comment 1
Author: Maria

Jag tycker du ska lita på vad din handläggare sa. Att hon skulle se till att få dig struken från projektet och att de var flera som hade åsikter om hur urvalet hade gått till.

Nästa gång du pratar med henne så berätta hur du tyckte att mannen uppförde sig. Det är alltid bra att sådan information når fram.

## Comment 2
Author: Magrat

Låter ju faktiskt vettigt, och förhoppningsvis har väl den värsta stressen lagt sig tills dess.  
Mycket var väl på grund av att jag alltid tidigare fått trevligt bemötande och hjälp från försäkringskassan så det hela blev till en en helt absurd situation. Tack för svaret.
